Dili, Timor-Leste, Novembru 14, 2025 —Feto emprendedorizmu sira no lider emprendedor sira ne'ebé loke kampu servisu no forma futuru Timor-Leste nian, selebra iha kalan ida ne’e ho aunsia manan-na’in Prémiu Emprendedor Feto Timor-Leste 2025. Tama ba tinan daruak nian, prémiu ne’e hatudu feto ne'ebé nia negosiu no lideransa fó valor ekonomia no sosial, wainhira expansaun oportunidade sai sentru ba kresimentu nasaun nian.
Prémiu sira ne’e organiza husi International Finance Corporation (IFC), membru ida husi Grupu Banku Mundíal ne'ebé nia foku ba setór privadu, ho Associação Empresarial das Mulheres de Timor-Leste (AEMTL). Prémiu hirak ne’e nu’udar parte husi Programa Abilidade Setór Finanseiru Timor-Leste, inisiativa hamutuk ida husi IFC ho Banco Central de Timor-Leste, ne'ebé ho objetivu atu haforsa inkluzaun finanseiru liuhusi dezenvolve setór finanseiru iha Timor-Leste ho targetu ba inisiativa sira abilidade nian. Inisiativa sira ne’e apoiu husi Governu Australia no Nova Zelandia.
Realiza iha patrosinadu Exelensia Presidente José Ramos-Horta, Presidente da Republika Timor-Leste nian, seremonia ida ne’e fó apresiasaun ba manan-na’in 9 husi kategoria oioin, ne'ebé reprezenta setór oioin, husi retallu no agrikultura to ba ospitalidade no finansas. Tinan ida ne’e, besik feto 100 husi Timor tomak mak haruka sira nia nomeasaun, ne'ebé hatudu interese no partisipasaun ne'ebé a’as.
“Empoderamentu ekonomia feto laos esforsu ida deit; ne’e presija kolaborasaun husi parte hotu iha komunidade atu haluan feto sira nia oportunidade no influensia. “ dehan Prezidente José Ramos-Horta, ne’ebe mos nu’udar Laureado Nobel da Paz. “Kada istoria ida ne'ebé haktuir iha kalan ida ne’e hatudu katak investe iha emprendedorizmu no lideransa feto lori benefisiu ne'ebé boot ba familia, sosiadade no ekonomia.
Negosiu ne'ebé lideradu husi feto iha Timor-Leste nu’udar fontes prinsipal ba kampu servisu no atividades ekonomia lokal. Prémiu ne’e foka sira nia atinjimentu nomos fortifika vizibilidade, koneksaun, no asesu ba fontes rekursu sira ne'ebé bele apoiu ninia kresimentu. Ho selebra ezemplar oioin hirak ne’e—hahu husi emprendedora foun to’o sira ne’ebe lider ona no iha organizasaun ona—Prémiu ne’e fó ho objetivu atu hatudu dalan oioin ba feto sira atu antiji susesu no inspira ema seluk atu lidera no hamoris negosiu iha nasaun ne’e nia laran.
“Saida mak ita hare iha kalan ida ne’e mak forsa ne'ebé mai husi feto sira ne'ebé apoiu feto sira,”dehan Hergui Luina Fernandes Alves, Prezident AEMTL. “Feto idaidak iha salaun ida ne’e, tantu sira ne'ebé manan ou sira ne'ebé lae, involve ona hodi harii negosiu ne'ebé forte ohin loron no inspira jerasaun lider sira tuir-mai iha Timor-Leste.”
“Haksolok tebes hare kandidatu barak mesak forte iha prémiu tinan ida ne’e. Kada manan-na’in exelente iha idaidak nia area, no hamutuk sira sai forsa poderosu ba mudansa,” dehan David Freedman, Reprezentante Grupu Banku Mundiál ba Timor-Leste. “Empodera feto hodi foti knar lideransa iha negosiu no emprendedorizmu tulun Timor-Leste dezenvolve setór privadu ida ne'ebé dinamiku liu-tan no sosiadade ne'ebé prosperu no inklusivu.”
Perfis manan-na’in 2025 inklui mos iha anexu komunikadu imprensa ida ne’e. Informasaun detallu kona-ba Prémiu ne’e bele asesu iha AEMTL nia sitíu eletronika: https://aemtl.org/women-in-business-awards/
Kona-ba IFC
IFC—membru ida husi Grupo Banku Mundiál—mak institusaun dezenvolvimentu mundiál ne'ebé boot liu iha mundu, ne'ebé fó prioridade ba setór privadu iha merkadu ne'ebé sei dezenvolve. Ami servisu iha nasaun 100 liu, uza kapital, eksperiensia, no influensia atu kria merkadu no oportunidade ba nasaun dezenvolvidu sira. Iha tinan fiskál 2025, IFC kompremete rekord biliaun $71 ba kompania privadu no instituisaun finanseiru iha nasaun sira ne'ebé sei dezenvolve, atu aproveita solusaun setór privadu no mobiliza kapital privadu hodi kria mundu ne'ebé livre husi pobreza iha planeta ne'ebé di'ak atu moris ba. Informasaun detallu, vizita www.ifc.org
Kona-ba AEMTL
AEMTL harii husi empresária feto 43 iha loron 26 Abril 2008, ho objetivu atu fó oportunidade no estimula emprezáriu Timoroan sira atu hetan konfiansa no motivasaun atu kontribui ba dezenvolvimentu nasaun. Nia serve nu’udar sumriña ba negosiu seluk sira iha setór sira hanesan Turismo, Komérsiu, Importasaun, Konstrusaun Sivil, no seluk tan, AEMTL buka atu apoiu emprendedora Timoroan sira iha hasoru dezafiu no kompete iha lalaok negosiu Timor-Leste nian, ho esperansa atu kontribui ba dezenvolvimentu ekonomiku nasaun. Espiritu husi empresária Timoroan 43 ne’e mak fiar atu buka dalan hodi ajuda feto sira ne'ebé halo esforsu no hakarak sai parseiru forte ba família no governu Timor-Leste. Objetivu prinsipal AEMTL mak promove no estimula feto Timoroan sira atu sai brani no konfiansa iha sira nia esforsu. Liuhosi programa formasaun no kolaborasaun ho instituisaun internasionál no governu, AEMTL aumenta kapasidade empresárial liuhosi partilla informasaun no koñesimentu kona-ba sistema no mekanizmu negosiu.
Informasaun detallu, vizita https://aemtl.tl/
Sign up to have customizable news & updates sent to you.